Ländryggssmärta

Jag har precis läst OMT-specialisten och forskaren Eva Rasmussen-Barrs doktorsavhandling "Återkommande ländryggssmärta - Träningsintervention och prognostiska faktor" och tänkte skriva om det jag fann intressant med denna. Det jag skriver är bara fragment av Rasmussen-Barrs avhandling och jag rekommenderar en läsning av hela avhandlingen som kan hittas här.

  
Introduktion/bakgrund:

Ca 5-15% av patienter med ländryggsmärta har en klar patoanatomisk diagnos resten är så kallade icke specifik ländryggsmärta. Rasmussen-Barrs avhandling handlar om den stora patientgruppen utan specifik diagnos som har återkommande ländryggsmärtor. Den definition som används i avhandlingen av icke specifik ländryggsmärta är: Smärta, värk eller obehag under costala linjen och över inferiora gluteala vecken med eller utan radiation till nedre extremitet.
Definitionen av återkommande ländryggsmärtor var: Smärta som återkommer efter smärtfri period.

Man räknar på att livsprevalencen hos den svenska arbetande populationen är 69% och att 60-70% får återkommande smärtepisod inom 6 månader efter den första episoden.

Till riskfaktorer räknas: Kvinna, lågutbildad och låg status på arbetet.
Fysiska riskfaktorer är tunga arbeten, helkroppsvibrerande arbeten, frekventa böjningar och vridningar av ländryggen i arbetet, frekventa tungas lyft.
Psykiska faktorer är att man har för höga krav på sig, dålig hjälp eller missnöjdhet.

Skada
Punjabi hypotiserar att trauma eller repetativa mikrotrauman kan skapa skada i spinala ligament, diskar och fasettleder och påverka mekanoreceptorer vilka i sin tur skickar signaler vidare som förändrar mönstret på hur muskeln aktiveras vilket ger ytterligare belastning på fasettlederna.

Riktlinjer:
Dom evidensbaserade riktlinjerna som finns säger att patienter med ländryggsmärta ska fortsätta med sina dagliga aktiviteter i den mån det är möjligt och att man ska ha en aktiv approach i behandlingen.

Manuell behandling

Det finns moderat till stark evidens för att ortopedisk manuell terapi kan vara effektiv till att minska smärta och förbättra funktion på kort sikt.

Tränings behandling

Riktlinjerna säger att träningsterapi är effektivare på att minska smärta och funktionsnedsättning än passiva behandlingar. Men ingen approach funkar klokrent för alla och behöver självklart individualiseras.

Graderad stabilisationsträning

Syftar till att undvika ytterligare skador på lumbalryggens strukturer och verka för en hållning som minimerar stressen på berörda strukturer.
Tidigare forskning har hittat försämrad funktion hos TrA och multifider hos patienter med LBP. Hodges med flera hittade minskad tvärsnittsarea på multifiderna hos personer som fått sin första episod av ländryggssmärta än kontrollgrupp.
När man tränade vad som kallas specifik stabiliserande träning så blev återhämtningen av tvärsnittsarean bättre och återkommande episoder av smärta lägre än kontrollgruppen.
Proggression i träningen sker utifrån smärta, rörelsekvalité och rörelsekontroll.        

Det huvudsakliga syftet med avhandling var att "utvärdera effekten av ett träningsprogram med successiv stegring för icke-sjukskrivna personer med återkommande ländryggssmärta, samt att undersöka vilka faktorer som indicerar en sämre prognos avseende funktion och smärta".